Uppdatering på dagens aber
Det gick jättebra att skjutsa till aktiviteten och hålla sina känslor i schack. Väl där mötte jag en gammal kompis som själv lider av ångest så det kändes bra att vara två i samma båt. Jag är glad att min sambo inte kunde följa med och jag fick lov att fixa detta själv med båda barnen. För det gick ju bra. Jag kommer på mig själv allt oftare, jag vill undvika sådant som stressar mig. Men jag tänker att mitt framtida liv kan inte vara utan stress. Jag måste lära mig stressa utan att bli sjuk. Lära mig handskas med stress genom att alltid prioritera återhämtning. Som nu, nu ligger jag i sängen och funderar, med hörselkåpor på. Jag klappar mig på axeln och känner genuint - bra gjort! Du vågade och du vann över rädslan. Risken om jag undviker sådant som ger mig obehag är att jag utvecklar en social fobi istället. Och då kommer jag ändå behöva träna på att göra de saker som gör mig rädd.