Utmattningsparentesen

På näst intill årsdagen av den sämsta tiden i mitt liv ska jag imorgon på intervju. Jag har sökt ett jobb som ledsagare/avlösare för barn och ungdomar. Jag är inte så nervös, men jag biter på läpparna och vill äta hela tiden - så kroppen är nog nervös. Jag pendlar mellan skräck och spänning och försöker att inte föreställa mig varken intervjun eller framtida arbetet. Jag är där jag är - i nuet. Jag är ödmjuk mot mig själv samtidigt som jag pushar mig framåt i maklig takt. Jag är redo. och ja det är läskigt. Det är okej liksom. Det är klart det är okej. Jag sitter och kramar mig själv i min famn. Jag är min bästa vän. Fröken F Tillägg: Säger till sambon att medvetandet inte hänger med kroppen alltid. Jag säger att jag inte är nervös, men jag biter på mina läppar och vill äta hela tiden. Han säger ja och du har inte tid att sitta ner och äta innan du vill tillbaka till soffan och du har varit arg på mig hela dagen. Ja, jag är nog lite nervös. Han: Nog?

Det är läskigt hur dåligt mitt minne är fortfarande. Efter en paus från att läsa bloggar jag slaviskt läste innan E kom till världen. Har jag inget minne av varken bloggadress eller namn på personerna. Ni som läser som själv bloggar, kan ni skriva i kommentaren er blogg samt förslag på andra bloggar? Hoppas på svar!

Just nu har jag en känsla av att inte räcka till - förlåt vänner! Jag har många aktiviteter om dagarna som jag måste göra och sen har jag aktiviteter som jag vill göra, som är återhämtning för mig. Jag tränar på att göra en sak i taget när jag gör vissa aktiviteter, speciellt de som ska ge mig återhämtning. Jag praktiserar fortfarande randiga dagar i så stor utsträckning som jag förmår. Jag verkar nu vara en person som inte kan hålla många bollar i luften. Just nu är jag fokuserad på vardagens (familje-) aktiviteter, promenader med lilleman, lätt hemmaträning, broderi och lyssna på bok. Jag har sökt tre jobb och denna aktivitet tar mycket energi av mig. Alla tankar på hur jag ska kombinera arbete med föräldraledigt utan att börja må dåligt igen. Insikten hur jag efter en dag med två aktiviteter utöver vardagen är manglad. Oro för ekonomin, vi lever på sparade pengar som sinar. Oro för framtiden. Oro för att behöva sätta E på förskola tidigare än han är redo för. Oro för hur dagis k

Jag tränar mindfullness minst en ggr varje vecka och jag märker sådan skillnad. Vilket bra verktyg det är. Jag kommer ofta på att ta några djupa andetag och stanna till, se mig omkring, landa i stunden.  Jag utövar även mindfullness i vardagen och tränar på att äta medvetet och inte bara hasta i mig maten. Men att äta med barn vet ni inte alltid är så fridfullt, så jag tränar mest de ggr jag sitter själv och äter. Och det gör att det nu faktiskt är enklare att äta långsammare och medvetet även när barnen är med. Det är trevligare om matsituationen varar mer än 2 min.  När jag kör bil är en annan situation där jag tränar att vara medveten. Jag sätter aldrig på radion om inte dottern vill lyssna på något. Jag tittar aldrig på mobilen längre eller ringer samtal. Jag tar denna stund för mig själv. Och hör och häpna så kör jag inte över hastighetsgränsen längre. Jag blir avslappnad av att åka bil inte tvärt om.  Under en övning på gruppträningen hade jag en fin upplevelse där jag

Jag vill tacka mina få men enträgna läsare som hittar hit trots att jag inte uppdaterar lika ofta längre. Jag förstår att man borde skriva oftare för att hålla en blogg vid liv. Men livet kommer emellan och jag vägrar leva mitt liv enbart digitalt. Det kommer aldrig vara en återspegling eller en exakt kopia av mitt liv. Men jag blir oändligt lycklig över att se att ni ändå hittar hit ibland! Det närmar sig tvåårsdagen för när jag gick hem från jobbet och inte kom tillbaka mer. hösten är skrämmande på det viset men det är en viktig påminnelse om att leva med vetskapen om att det hände mig och att det kan hända mig igen. Däremot tror jag inte jag kommer sjunka lika djupt eftersom jag nu uppmärksammar när jag exempelvis börjar spänna kroppen för att fungera för att jag är så trött. Jag har hittat tillbaka till min kreativitet och den är som en spännande skog full av gåtor, den tar inte slut. Jag har så många idéer i mitt huvud om pågående och framtida projekt. Jag är så tacksam. En vi