Mamma och utmattad
Det är fruktansvärt att inte orka vara med sitt barn under en hel dag utan att dippa. Det är verkligen det svåraste just nu kan jag känna. Barn begriper ju inte att det inte handlar om dem. Även om det är något vi ofta pratar om. Trots det blir kontentan: Mamma orkar inte leka med mig.
Jag får tankar om hur jag ska kompensera det hela alla framtida år när jag mår bättre. Men jag vet inte om det går. Jag är glad att vi har så fina människor i våra liv som avlastar och som sysselsätter min dotter. Hon är ändå glad, hon får det hon behöver. Och då får även jag vila och mina behov blir tillgodosedda. En gladare mamma ger ett gladare barn.
Jag tänker också på vad jag lär mitt barn genom att vår vardag är mer långsam och där vila är en naturlig del av dagen. Jag hoppas det får henne att i framtiden värdesätta återhämtning mer än vad jag gjort. Jag blir illa berörd av familjer som hittar på saker efter saker varenda dag. Jag får ont i magen. Jag kommer aldrig mer klämma in fler aktiviteter än det finns tid igen.
Jag får tankar om hur jag ska kompensera det hela alla framtida år när jag mår bättre. Men jag vet inte om det går. Jag är glad att vi har så fina människor i våra liv som avlastar och som sysselsätter min dotter. Hon är ändå glad, hon får det hon behöver. Och då får även jag vila och mina behov blir tillgodosedda. En gladare mamma ger ett gladare barn.
Jag tänker också på vad jag lär mitt barn genom att vår vardag är mer långsam och där vila är en naturlig del av dagen. Jag hoppas det får henne att i framtiden värdesätta återhämtning mer än vad jag gjort. Jag blir illa berörd av familjer som hittar på saker efter saker varenda dag. Jag får ont i magen. Jag kommer aldrig mer klämma in fler aktiviteter än det finns tid igen.
Kommentarer
I den här moderna djungeln ska barnen lära sig vikten av återhämtning, vila, opretantiöst lugn. Att det är OK att göra saker utan att uppnå saker hela tiden. Det finns läskiga underströmmar till och med i Yoga-kulturen som inte fanns där förut, det ska vara prestation, akrobatik, gärna under och efter graviditet, gärna vara upp och ned på en fot med världens kalaskula och uppenbarligen inga problem med foglossning what so ever.
Och det där med fullspäckade familjescheman- ger mig ont i magen också. Igår stannade vi hemma hela dagen för våra barn uttryckte att de ville vara hemma och leka på gården istället. En släkting blev besviken, sa "det är BRA att komma UT, JÄTTEBRA" och jag tänkte bara att det måste vara jobbigt att inte känna att det är roligt hemma också.
Oj nu blev det en novell. Förlåt! Kram! Tack för alla kloka ord du skriver, uppenbarligen väcker de många tankar härborta haha
Mrs Catglasses- Haha jag brukar också tänka på Alfons pappa. Skönt att det finns föräldrar i litteraturen som också behöver vara för sig själv ibland även om de är i samma rum som sina barn. Och ja gud vad trist för de som inte trivs med att vara hemma, då måste man vara ständigt på väg. Det är inget jag värdesätter. Jag älskar när vi hela familjen bara är hemma och njuter av dagen, skrotar runt och äter mat tillsammans.
Det jag tycker är värst är när jag är för trött för att lyssna på dem. När jag är lättirriterad och inte har tålamod. Ändå tänker jag att det är bättre nu än när jag jobbade i höstas och kom hem vid 17 och inte orkade titta på dem ens. När jag vilar nu kan de ibland krypa upp intill, när jag vilat klart orkar jag vara närvarande en stund. Som ni andra skrivit här så är det nog viktigt att visa dem värdet av att ta hand om sig själv, inte bara pressa på till varje pris :) men det är klart att det finns gott om dåligt samvete för alla gånger jag säger nej, eller jag orkar inte.