Mina utmaningar
För att inte bli utmattad igen under tiden jag gör en kurs om vad jag lärt mig under/efter min utmattning (smily med svettdroppar i pannan)
- har jag kommit fram till att jag ska ska gå kursen utan att snickra på en utbildning under tiden.
Livets förutsättningar förändras ibland och just nu behöver jag frigöra mer tid för vila och återhämtning.
Att lära mig grunderna för hur man gör en utbildning som är webbaserad, hur man lanserar och säljer den är ovärderlig kunskap, jag fokuserar just nu på att få den och förvalta den. Sedan plocka fram den när jag har mer energi till att faktiskt skapa själva kursen.
Mina utmaningar som jag har just nu:
Nu Nu Nu Nuet är det enda som spelar roll, vi lever i ett nu. ett föränderligt Nu.
Jag är en projektledare ut i fingerspetsarna. Min stora utmaning är att inte alltid inta projektledarrollen. Jag tränar på det och att ha tilltro till att det kan bli bra även om jag inte är där och styr upp och projektleder.
Det skapar så mycket fysiskt- och psykiskt obehag hos mig att inte projektleda.
För att stilla obehaget har jag en massa beteenden - som på kort sikt lugnar mig men på lång sikt skadar mig.
S --> B --> K
Situation:
Jag slutar projektleda på jobbet/i relationen/i familjen
Och får väldigt mycket kroppsligt och mentalt obehag
Beteende:
Jag stillar oron med mat.
Jag blir arg/avstängd/irriterad
Jag bryter upp (byter jobb exempelvis)
Konsekvens:
Jag blir lugn för stunden. Känner mig trygg och hoppfull. Känner mig ganska snabbt behov av mer mat. Sedan kommer självhatet som ett brev på posten.
Känns bra för stunden att få ut det som gör ont där inne. Men får snabbt dåligt samvete och gillar inte hur min omgivning påverkas.
Känns skönt att fly, men sedan kommer känslan av misslyckande.
Det fungerar inte att fokusera på att ta bort oönskade beteenden. Det fungerar inte för mig att lova mig själv att aldrig mer äta när jag mår dåligt eller aldrig mer vara ilsken eller att alltid stanna kvar även om impulsen att ge sig av kommer. Om jag fokuserar på dessa beteenden - blir de bara än mer starka.
Om vi se de ovanstående beteenden som överskottsbeteenden:
* ta snabba beslut
* bryta upp
* Agera med avstängdhet
* bli arg och irriterad
* Äta (kontrollera maten/äta för mycket)
* Träna (träna för mycket/inget alls)
* Köra på
* projektleda/ ta ansvar/ problemlösare/
Och konstaterar att mina underskottsbeteenden är:
* Be om hjälp
* Uttrycka mina känslor på ett konstruktivt sätt.
* Kommunicera
* Acceptera och handskas med obehag.
* Säga Nej, avboka
* Agera med risk för att göra andra besvikna
* varva ner, vila, återhämtande aktivitet
Så är det på underskottsbeteendena jag ska lägga mitt krut, göra mer av dem.
För att stå ut med obehag ska jag öka mina underskottsbeteenden för att på lång sikt minska/kompensera för mina överskottsbeteenden. Fokusera på underskottsbeteendena.
Att trilla tillbaka i gamla hjulspår gör alla. Även jag. Men härmed accepterar jag att det har hänt och lägger ingen värdering i det. Nuet är det som spelar roll.
Livet är fullt av obehagliga och jobbiga känslor. Det måste alla förhålla sig till hela tiden. Nu är det bara att kasta sig upp på hästen och göra det som jag vet får mig att må bra och hamna i balans.
Tacksam för alla som står bredvid och stöttar. <3
Fröken F
- har jag kommit fram till att jag ska ska gå kursen utan att snickra på en utbildning under tiden.
Livets förutsättningar förändras ibland och just nu behöver jag frigöra mer tid för vila och återhämtning.
Att lära mig grunderna för hur man gör en utbildning som är webbaserad, hur man lanserar och säljer den är ovärderlig kunskap, jag fokuserar just nu på att få den och förvalta den. Sedan plocka fram den när jag har mer energi till att faktiskt skapa själva kursen.
Mina utmaningar som jag har just nu:
Nu Nu Nu Nuet är det enda som spelar roll, vi lever i ett nu. ett föränderligt Nu.
Jag är en projektledare ut i fingerspetsarna. Min stora utmaning är att inte alltid inta projektledarrollen. Jag tränar på det och att ha tilltro till att det kan bli bra även om jag inte är där och styr upp och projektleder.
Det skapar så mycket fysiskt- och psykiskt obehag hos mig att inte projektleda.
För att stilla obehaget har jag en massa beteenden - som på kort sikt lugnar mig men på lång sikt skadar mig.
S --> B --> K
Situation:
Jag slutar projektleda på jobbet/i relationen/i familjen
Och får väldigt mycket kroppsligt och mentalt obehag
Beteende:
Jag stillar oron med mat.
Jag blir arg/avstängd/irriterad
Jag bryter upp (byter jobb exempelvis)
Konsekvens:
Jag blir lugn för stunden. Känner mig trygg och hoppfull. Känner mig ganska snabbt behov av mer mat. Sedan kommer självhatet som ett brev på posten.
Känns bra för stunden att få ut det som gör ont där inne. Men får snabbt dåligt samvete och gillar inte hur min omgivning påverkas.
Känns skönt att fly, men sedan kommer känslan av misslyckande.
Det fungerar inte att fokusera på att ta bort oönskade beteenden. Det fungerar inte för mig att lova mig själv att aldrig mer äta när jag mår dåligt eller aldrig mer vara ilsken eller att alltid stanna kvar även om impulsen att ge sig av kommer. Om jag fokuserar på dessa beteenden - blir de bara än mer starka.
Om vi se de ovanstående beteenden som överskottsbeteenden:
* ta snabba beslut
* bryta upp
* Agera med avstängdhet
* bli arg och irriterad
* Äta (kontrollera maten/äta för mycket)
* Träna (träna för mycket/inget alls)
* Köra på
* projektleda/ ta ansvar/ problemlösare/
Och konstaterar att mina underskottsbeteenden är:
* Be om hjälp
* Uttrycka mina känslor på ett konstruktivt sätt.
* Kommunicera
* Acceptera och handskas med obehag.
* Säga Nej, avboka
* Agera med risk för att göra andra besvikna
* varva ner, vila, återhämtande aktivitet
Så är det på underskottsbeteendena jag ska lägga mitt krut, göra mer av dem.
För att stå ut med obehag ska jag öka mina underskottsbeteenden för att på lång sikt minska/kompensera för mina överskottsbeteenden. Fokusera på underskottsbeteendena.
Att trilla tillbaka i gamla hjulspår gör alla. Även jag. Men härmed accepterar jag att det har hänt och lägger ingen värdering i det. Nuet är det som spelar roll.
Livet är fullt av obehagliga och jobbiga känslor. Det måste alla förhålla sig till hela tiden. Nu är det bara att kasta sig upp på hästen och göra det som jag vet får mig att må bra och hamna i balans.
Tacksam för alla som står bredvid och stöttar. <3
Fröken F
Kommentarer