Vi rider ut influensan
Japp, dottern är snart på andra sidan, men febern vägrar släppa taget om henne helt. Men idag ville hon äta godis.. Det ser jag som ett friskhetstecken. Och igår var hon så där bubblig som hon brukar vara, full av prat och upptåg. Sonen insjuknade i lördags/söndags och vaknade idag med 39,9 grader i feber, pipande och flåsande andning. Jag har nattvakat en hel natt och en natt med korta avbrott av sömn. Gav honom febernedsättande och då sov han bättre och till följd sov även jag bättre.
Följande två dagar är vi två vuxna hemma och då känns allt mer hanterbart. Men idag har faktiskt rullat på bra. När jag vaknade kände jag lite panik, men jag har känt igen min lilla kille idag och han har lekt och busat när han haft febernedsättande i kroppen. Sovit två ggr. Inhalerat ventoline.
Jag blir iskall i situationer som denna. När ens barn är sjuka. stänger av känslor och handlar. Vet att det kan vända sjukt snabbt och att det kan bli läge för inläggning när som helst. Hade jag inte besuttit denna superkraft hade jag varit en våt fläck på golvet.
Men jag är medveten om att jag måste vila mig när det ges tillfälle, inte missta denna Superkraft för energi som inte kan sina. För jag blir bra effektiv i dessa lägen. Städade idag, våttorkade golv. Bara kök och vardagsrum men ändå... Sambon frågar hur hann du det?? Ja hur hann jag det.. Hade väl inte ro i kroppen att sitta still, vilket heller inte går med en 1,5 åring som upptäcker världen med en stor lust. Man är ändå i rörelse, då kan man lika gärna dammsuga och våttorka lite...
Fast jag kan inte i längden fortsätta vara effektiv och göra flera saker samtidigt. Superkraften sinar. Och en dag är jag en våt fläck på golvet för att sedan resa på mig igen och borsta av eventuellt damm som samlats på mig.
För sådan är mamman, en urbota stark kraft.
Hoppas ni mår bra och har det så bra ni kan. Glöm aldrig att stanna upp och andas lite då och då.
Fröken F
Följande två dagar är vi två vuxna hemma och då känns allt mer hanterbart. Men idag har faktiskt rullat på bra. När jag vaknade kände jag lite panik, men jag har känt igen min lilla kille idag och han har lekt och busat när han haft febernedsättande i kroppen. Sovit två ggr. Inhalerat ventoline.
Jag blir iskall i situationer som denna. När ens barn är sjuka. stänger av känslor och handlar. Vet att det kan vända sjukt snabbt och att det kan bli läge för inläggning när som helst. Hade jag inte besuttit denna superkraft hade jag varit en våt fläck på golvet.
Men jag är medveten om att jag måste vila mig när det ges tillfälle, inte missta denna Superkraft för energi som inte kan sina. För jag blir bra effektiv i dessa lägen. Städade idag, våttorkade golv. Bara kök och vardagsrum men ändå... Sambon frågar hur hann du det?? Ja hur hann jag det.. Hade väl inte ro i kroppen att sitta still, vilket heller inte går med en 1,5 åring som upptäcker världen med en stor lust. Man är ändå i rörelse, då kan man lika gärna dammsuga och våttorka lite...
Fast jag kan inte i längden fortsätta vara effektiv och göra flera saker samtidigt. Superkraften sinar. Och en dag är jag en våt fläck på golvet för att sedan resa på mig igen och borsta av eventuellt damm som samlats på mig.
För sådan är mamman, en urbota stark kraft.
Hoppas ni mår bra och har det så bra ni kan. Glöm aldrig att stanna upp och andas lite då och då.
Fröken F
Kommentarer