Ljuva sömn

Av -
Inatt var en bra natt. Jag fick sova mellan 02 och 06, kisspaus somnade om och vaknades 07:30 ammade och somnade om med bebis 2 cm ifrån, vaknade kl 10, ammade igen. 

Sambon kom upp och kikade till oss, han hade efter lämningen på dagis varit ute och gått. Jag lämnade sonen till honom och åt lunch/frukost vid 11:15 därefter gick jag ut. Lite för peppad. Min sambo läser mig så bra och säger ta inte i för mycket nu. Sagt och gjort, hade tänkt ta tre kilometerasvängen men varenda steg smärtade och det var tunga långsamma steg. Så jag vek av och gick min vanliga runda som jag gick innan bebisen kom. Långsamma steg, andning, vila blicken, lättsam ljudbok i hörlurarna. 

Tänkte på helgens eskapader och kom på mig djälv med stt sätta ribban så högt, för högt. Väl hemma bad jag därför att sambon skulle ta ansvar för fikat och bestämma allt. Jag hjälper till men jag kan inte planera nu. Inga problem för honom. ❤️❤️ så skönt att kunna dela på ansvar. Att inte vara själv med allt. 

Efter promenaden körde jag samma yogaprogram som igår för att ta hand om min ömmande rygg och höft. Känner mig lugn i sinnet och avslappnad i kroppen. 

För någon dag sedan tog sambon tag i att gräva fram julsakerna ur förrådet under trappan. Han började även rensa i kartongerna med avlagda kläder efter dottern. Så från tre kartonger sparar vi bara fåtalet flickplagg resten ska till sambons syrra som nyligen fått en dotter. De plagg även en pojke kan ha sparade vi. Så nu fick vi plats i förrådet att trycka in andra saker.

Jag fick energi och lust att rensa i min nostalgilåda. Men det var inte fysiskt möjligt med sonen som bara ville vara med mig. Jag satt i soffan och var moraliskt stöd för sambon. Sen fick jag möjlighet stt fylla förrådet igen, jag med mina tetrisegenskaper.

Det var en bra dag. Idag är också en bra dag. 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Inte i kontakt med känslolivet

Av -
Pendlar mellan avstängdhet, stark ångest och nedstämdhet. Där avstängdhet är normaltillståndet. Väntar på en reaktion på allt som varit. Förstår av symptom i kroppen att avstängdheten inte ska förväxlas med att allt är bra. Tänker på vad jag fick lära mig under stressbehandlingen. Att vårt känsloliv är som en hand där fingrarna symboliserar de olika känslorna. Slutar man tillåta sig att känna en känsla så haltar tillslut även de andra. Fortsätter man så lever man tillslut avstängd med liten förmåga att känna känslor på riktigt, genuin glädje, ordentlig ledsenhet, brinnande ilska. Och jag tror jag skulle bli bitter.  Jag får panik av att vara själv, när min sambo inte är hemma. Nu när han är hemma och avlastar kan jag ta hand om mig själv bättre igen & har inte känt mig galet trött eller nedstämd. Håller mig själv inom ramen som inte äventyrar min hälsa.  Att han är hemma är en investering i vår familj så som en renovering av huset är. Och jag hoppas sjukskrivningen blir förlängd. V
Läs mer

Halvtid fram till oktober

Av -
Jag skrev på för månadsanställning till 31/10 på 50 %. Som jag befarade ville chefen att jag skulle skriva på för 75% men jag stod på mig och beskrev hur jag tänker och känner. Att det är skillnad på att jobba 50% och välja att lägga på en växel än att jobba 75% och vara tvungen att lägga på en växel + ytterligare ett arbetspass till i veckan. Nu kan jag dra mig undan med gott samvete när jag är trött och landa i min 50% tjänst. Jag fick över henne på min sida. Ny diskussion kommer ske i samband med att tjänsten går ut i höst. Efter vissa arbetspass tar det 2 dagar för mig att komma ner i varv. Eftersom vi har ett barn i behov av särskilt stöd tar detta också kraft från oss föräldrar på så många plan. Han är väldens mest underbara lilla pojke och vi älskar honom precis för den han är. Men när orken tryter så händer saker som skapar ännu mer arbete. Imorse tvättade jag alla sängkläder igen för 2 ggr på en vecka för att avföring läkt från blöjan och han kladdat med den. Skönt uppvakn
Läs mer

jobb och framtid

Av -
Nästa vecka har jag samtal med chefen. Min månadsanställning löper ut sista juni men kommer troligtvis att bli erbjuden en tillsvidare tjänst. Jag trivs väldigt bra med att jobba halvtid och varje vecka balanserar jag på gränsen för vad som är bra för mig. För även om jag jobbar halvtid, blir det alltid lite mer och i engagemang ligger jag ändå på 100 %. Det fungerar för mig för jag får återhämtning de dagar jag inte jobbar. Jag är rädd för att ta diskussionen med min chef då jag nästan förväntar mig av henne att hon kommer  försöka pressa mig att gå upp i tid. Tillsvidare tjänster är alltid på 100 % och då ska jag i så fall tacka ja till hundra men sedan ansöka om att få gå ner i tid. Kommunen strävar efter att alla ska jobba heltid. Men jag kan inte det utan att på riktigt äventyra min hälsa. Trots att det gått 4 år sedan min krasch så måste jag sova på dagtid för att orka med. Har jag för mycket stimuli runt mig blir jag så trött. Jag kan inte ens sitta upp. Jag lägger mig under
Läs mer