Strategier mot störningar

I ett inlägg för ett tag sedan listade jag mina värsta störningar men jag var nog inte så tydlig med mina strategier att hantera dessa. Vissa störningar kan vi se till att undvika andra är omöjliga och några vill vi inte undvika heller. 

1. När många pratar samtidigt eller när det är många olika ljud samtidigt - då kan jag inte göra något.

Min strategi: Är att stänga av de ljud jag kan. Att zooma ut om jag är i ett sammanhang där jag inte kan säga åt alla att vara tysta. Att berätta att jag inte kan fokusera om det är fler som pratar med mig samtidigt. Att ha öronproppar i öronen för att stänga av vissa ljud. Att välja dessa tillfällen med försiktighet och inte för många samma vecka.  

2. När jag blir avbruten av exempelvis min dotter som vill ha behovstillfredsställelse på en ggr.


Min strategi: Att försöka att inte bli irriterad utan berätta för henne att jag ska avsluta det jag håller på med sen är jag tillgänglig. Och då visa med hela mig hur tillgänglig jag är. Ibland kräver situationen att jag måste avbryta det jag håller på med och det är ju naturligt. Men jag vill lära min dotter att hon kan vänta på sin tur och att jag kommer om jag säger att jag ska göra det. 


3. När katten söker närhet, vill ha mat eller vill gå ut.

Min strategi: Att ge katten tid när jag kan avbryta en mindre viktig aktivitet. Då det ger enormt mycket att kela med henne. Men att också sätta gränser mot katten när det inte passar att hon kommer och vill vara nära eller äta upp min lunch till exempel. Tränar på att inte känna dåligt samvete för att jag är tydlig med när det passar och när det inte passar. Försöker istället ge mig själv beröm. 


4. När jag kommer på något jag glömt göra och vill göra det nu för att inte glömma igen.

Min strategi: Är att inte ge efter för dessa infall och tankar. För det slutar bara med att jag inte minns den avbrutna aktiviteten istället. Om det jag kommer på är livsviktigt då kan jag notera det på ett papper eller i en anteckning på telefonen, så att jag inte glömmer bort den. Jag tränar på att tillåta mig göra en sak i taget och då går det inte att tankarna är någon annan stans. 


5. När jag får sms eller någon som ringer.


Min strategi: Är att alla dagar ha telefonen på ljudlös och utan vibration och istället titta till telefonen frekvent. Att ringa upp när det passar mig. Att svara på sms när det passar inte av plikt att jag ska svara så fort jag sett det. 

Kommentarer

Tant H sa…
Att sätta sina gränser och hålla fast vid dem utan dåligt samvete eller känna sig elak är viktigt i denna resa. Jag har upptäckt att människor runt om kring mig inte reagerar negativt på det.Utan det är jag som levt i en föreställningsvärld där jag inte tillåtit mig själv det.

Har alltid haft telefon på ljudlöst om jag inte väntar något viktigt samtal. Det blir en bra vana, de flesta som ringer vet att jag har det och att jag ringer upp då jag i lugn och ro kan prata. Har aldrig gillat att man alltid ska vara tillgänglig, för det är ju ingen som kan vara. Mobiltelefonerna har skapat denna föreställning. Blir jätte irriterad då folk svarar och säger att de inte kan prata , har alltid undrat varför svarar de då.

Inom arbetslivet är detta med ständig tillgänglighet absurt. Tycker det är att leva i en låtsas värld som enbart skapa stress. Vi är inga robotar som alltid kan ha krav på oss att vara tillgängliga för andra. Anser att det bara är ambulans och brandkår samt polis som det är nödvändigt för.
Fröken F sa…
Ja där sa du något viktigt! Det är lättare för andra om man sätter gränser. Jag har levt med samma föreställning. Det är bra träning att träna på katten och i sin lilla familj först. Sen vidga sin träning till andra personer.

Håller med dig om denna ständiga tillgänglighet...

Populära inlägg i den här bloggen

Inte i kontakt med känslolivet

Halvtid fram till oktober

jobb och framtid