Fantastiska Marit Bergman

Av -
Klicka här och njut: Ibland gråter jag bara för att tiden går

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Vår behållare av lust och vilja

Av -
Bild
När vi är stressade under lång tid och lever med upplevd tidspress och känslan av att inte räcka till slutar vi göra saker som tar tid från det som vi upplever att vi inte hinner med. Så från att ha vigt tid till träning, träffa kompisar, gå på konserter, shoppa etc, börjar vi istället ha ett dygn som bara går ut på att sova, ta hand om hushållet, djur och barn ev även andra närstående och jobba.  Det gör att vår behållare av lust och vilja sakta dräneras. I början märks det inte så mycket på oss att den sinar. Men när vi når symptomgränsen kan man uppleva att allt kommer på samma gång. Värk i axlar och rygg, problem med tarmen, hjärtklappning, ytlig andning, multitasking på hög nivå, minnesstörningar, irritation, humörsvängningar, känslan av att vara annorlunda. Man drar sig undan ännu mer, skapar distans. Man upplever att man inte kan koncentrera sig.  Fortsätter man ändå pressa sig själv så väntar en utmattning och då har du helt dränerat behållaren ...
Läs mer

Stöttandets konst

Av -
Svårigheten att vara medmänniska Jag fick tips från  http://bylittlenea.blogg.se  om ovanstående inlägg om svårigheten att stötta anhöriga som mår dåligt. Läste det och blev inspirerad av det att knåpa ihop något eget på samma tema.  Stöttandets konst alltså. Ja att kunna stötta ser jag nämligen som en konst. Vissa kan det, vissa kan det inte. Vissa kan stå ut med att möta jobbiga känslor utan att de väcker egna känslor. Andra blir rädda och vill kompensera svåra känslor med positiva känslor. En del är själva rädda för att känna starka känslor och kan därför inte stötta andra.  Hur man ska stötta är till största del individuellt tror jag och det har också att göra med hur nere någon är. Är det bara någon som slagit i tån (jag vet det gör galet ont, vill inte på något sätt förringa den smärtan, men i jämförelse med själslig smärta så är den rätt kortsiktig) då kanske det är okej att säga: det blir nog bättre snart, lägg på lite is etc. Men är det någon...
Läs mer

Som en lök

Av -
Ja livet är som en lök numera. Jag skalar av ett lager och kommer till nästa. Får insikter, känner mig klokare, lite mer tillfreds, sen krisar det till sig och jag kan skala av ytterligare ett lager.  Jag har nog ett par lager kvar innan jag till fullo förstår vad som hänt mig och hur det kommer påverka mig och mitt liv framöver. Men tills nästa lager är redo att skalas får jag göra det bästa med det jag har just nu.  Ett lager lök betyder både kaos, förvirring och sorg men också insikt och tillförsikt att jag en dag kommer få tillbaka något värdefullt efter allt skit och slit som jag nu går igenom.  Sömnen är katastrofal just nu. Jag ska prata med läkaren, men jag är skeptisk mot att äta medicin. Det känns som jag blivit en pillertrillare. Har ni några tips? Det jag själv inser att jag bör göra är att som rutin göra en avslappningsövning innan jag ska gå och lägga mig, yinyoga, meditation eller något liknande. Men blir det ett krav, då kommer det liksom inte...
Läs mer