En randig långsam dag

Av -
Dagen började med att jag som vanligt vaknade vid 4:00 och var vaken ca 1,5 timme därefter somnade jag om och vaknade 07:30. Vid 8:00 gick jag och dottern upp för att fixa morgonbestyren, kl: 09:00 skjutsade jag henne till dagis. 

 Därefter vilade jag i soffan, borstade tänderna vilket jag glömde tidigare och passade på att sätta på en tvätt. Därefter målade jag lite i min målarbok och sov i soffan fram till lunch. 

 Efter lunch vilade jag igen fram till kl:14:00 och då gick jag ut på en långsam promenad. Därefter vilade jag med att försöka läsa tidningen och dricka saft. Sedan låg jag i soffan och njöt av tystnaden innan dottern och sambon skulle komma hem.

 När de kom hem var det min sambos tur att sova i soffan. Hängde upp tvätten och fixade disken i köket, sen blev jag trött igen och vi bytte plats i soffan. Sambon lagade mat och jag somnade, sov ca en timme. Åt mat, ligger i soffan nu med min dator medan dottern ligger med paddan. Min sambo är ute på egentid i skogen.

 Jag känner just nu att jag kommer att orka lägga dottern sedan också. Det är en vinst de dagar jag orkar. Det är en sådan mysig stund tillsammans med henne. 

Kommentarer

Mrs Catglasses sa…
<3 Randig dag är ett nytt favoritord/concept för mig och jag lånar det. Kör randigt här med och det hjälper med både min trichotillomani och ork!
25 april 2016 kl. 20:09
Tant H sa…
Vilken behaglig dag du beskriver. Jag lever också randigt, vilar efter varje aktivitet. Lagade lite enkel mat idag utan att känna ett jätte stort motstånd var inte heller helt slut efteråt.
Sov mycket igår på dagen och 10 timmar under natten. Jag har aldrig i hela mitt sovit så mycket. Kroppen är klokare än knoppen, den vet vad den behöver.
25 april 2016 kl. 21:17
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Inte i kontakt med känslolivet

Av -
Pendlar mellan avstängdhet, stark ångest och nedstämdhet. Där avstängdhet är normaltillståndet. Väntar på en reaktion på allt som varit. Förstår av symptom i kroppen att avstängdheten inte ska förväxlas med att allt är bra. Tänker på vad jag fick lära mig under stressbehandlingen. Att vårt känsloliv är som en hand där fingrarna symboliserar de olika känslorna. Slutar man tillåta sig att känna en känsla så haltar tillslut även de andra. Fortsätter man så lever man tillslut avstängd med liten förmåga att känna känslor på riktigt, genuin glädje, ordentlig ledsenhet, brinnande ilska. Och jag tror jag skulle bli bitter.  Jag får panik av att vara själv, när min sambo inte är hemma. Nu när han är hemma och avlastar kan jag ta hand om mig själv bättre igen & har inte känt mig galet trött eller nedstämd. Håller mig själv inom ramen som inte äventyrar min hälsa.  Att han är hemma är en investering i vår familj så som en renovering av huset är. Och jag hoppas sjukskrivningen blir förlängd. V
Läs mer

Halvtid fram till oktober

Av -
Jag skrev på för månadsanställning till 31/10 på 50 %. Som jag befarade ville chefen att jag skulle skriva på för 75% men jag stod på mig och beskrev hur jag tänker och känner. Att det är skillnad på att jobba 50% och välja att lägga på en växel än att jobba 75% och vara tvungen att lägga på en växel + ytterligare ett arbetspass till i veckan. Nu kan jag dra mig undan med gott samvete när jag är trött och landa i min 50% tjänst. Jag fick över henne på min sida. Ny diskussion kommer ske i samband med att tjänsten går ut i höst. Efter vissa arbetspass tar det 2 dagar för mig att komma ner i varv. Eftersom vi har ett barn i behov av särskilt stöd tar detta också kraft från oss föräldrar på så många plan. Han är väldens mest underbara lilla pojke och vi älskar honom precis för den han är. Men när orken tryter så händer saker som skapar ännu mer arbete. Imorse tvättade jag alla sängkläder igen för 2 ggr på en vecka för att avföring läkt från blöjan och han kladdat med den. Skönt uppvakn
Läs mer

jobb och framtid

Av -
Nästa vecka har jag samtal med chefen. Min månadsanställning löper ut sista juni men kommer troligtvis att bli erbjuden en tillsvidare tjänst. Jag trivs väldigt bra med att jobba halvtid och varje vecka balanserar jag på gränsen för vad som är bra för mig. För även om jag jobbar halvtid, blir det alltid lite mer och i engagemang ligger jag ändå på 100 %. Det fungerar för mig för jag får återhämtning de dagar jag inte jobbar. Jag är rädd för att ta diskussionen med min chef då jag nästan förväntar mig av henne att hon kommer  försöka pressa mig att gå upp i tid. Tillsvidare tjänster är alltid på 100 % och då ska jag i så fall tacka ja till hundra men sedan ansöka om att få gå ner i tid. Kommunen strävar efter att alla ska jobba heltid. Men jag kan inte det utan att på riktigt äventyra min hälsa. Trots att det gått 4 år sedan min krasch så måste jag sova på dagtid för att orka med. Har jag för mycket stimuli runt mig blir jag så trött. Jag kan inte ens sitta upp. Jag lägger mig under
Läs mer