Tacksam mot livet!

barnen busar, den lille är lika exalterad som den stora. Den stora tränar på att leka på den lilles villkor. Det är kväll. Dagen började med förkylda barn och vuxna men avslutades med överenergiska ungar och vuxna som också mår bättre. Avbokade alla dagens planer eftersom det imorse inte kändes något bra. Nått skit har vi under radarn, men vi är inte däckade.

Istället blev det en promenad i skogen med en vän där vi hittade en god skörd av trattkantareller. Jag har även planterat om i utekrukorna och vilat under täcket efter svamprensning. En skön söndag helt enkelt. Konstigt ljus ute idag, som om solen inte fanns bakom molnen men i skogen bröt den fram och speglade sig i blåbärsriset.

Nu - efter utmattningen: Avbokar jag saker med gott samvete. Jag fastnar inte vid att det inte blev som det var tänkt, eller att andra blir besvikna. Jag hushåller med energin så den räcker till att leva med mina nära och kära. Jag gör aktiviteter som ger energi men som även tar. Just för att de ger. Jag har lusten.

Denna vecka har jag yogat ett par ggr hemma. Jag kom även iväg och tränade mindfullness på vårdcentralen. Vi var tre kvinnor och ledaren. Alla med en utmattning i bagaget. Men helt i olika faser. Jag kände vad långt jag kommit med mig själv. Jag har ett helt annat tänk idag. Jag är ödmjuk i förhållande till mig själv. Tänkte tillbaka på för 2 år sedan, hur det var att leva då och hur min hjärna fungerade. Och om jag hade fixat att träna mindfullness i grupp då... det tror jag inte gått så bra faktiskt.

Tacksam är vad jag är och känner mig. Inför livet, inför utmattningen, inför mina nära och kära och inför mig själv.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Personlighet

Kvällsångest

Dermatillomani