Jobba timmar?

Igår skrev jag ett mail. Jag skrev orden: jag är intresserad av att arbeta timmar hos er. Det är så sjukt stort att jag skrev de orden. Efteråt fick jag både lite ont i magen och huvud. Tankarna började rusa. Gör jag rätt? Kan man arbeta timmar när man är föräldraledig? Så mycket att kolla upp! Vart börjar man. Fick svar att jag kontaktat fel enhetschef men att hon vidarebefordrat mitt mail till rätt. Känner av den där ångesten av krav. Men samtidigt finns där också något spirande, positivt. Om vi ska skjuta på dagisstart då måste vi börja pussla lite. 

Tog även tag i ett annat samtal som jag skjutit på. Lämnade medelände, blev uppringd när jag inte hörde, fick ett meddelande som det tog ett dygn för mig att lyssna av. 

Allt detta under ytan samtidigt som min vardag just nu flyter på. Men jag måste akta mig för att maximera tiden med aktiviteter. Jag har lyckats göra det rätt ofta på senare tid. Min tid då jag ligger i soffan eller sängen är just nu minimal. Återhämtning får jag snarare från aktiviteter som yoga, promenader, köks-duity med hörlurar och spännande bok i lurarna. 

Jag har ju arbetat kommunalt sedan 2006 med ett jobb där man har stort ansvar som inte går att dela på andra. Jag har nu kommit fram till att jag vill testa att jobba på schema där en annan tar vid när jag går hem. Jag är ansvarig under min arbetstid men inte mer. Därav har jag funderingar på att hoppa in på timmar på ett gruppboende som ligger 3 min från min bostad. Kanske kan jag testa lite nu under hösten och se om det passar mig att arbeta så. För att sedan kanske få mer timmar efter jul och nyår. 

Jag vet inte om jag kan ta tjänstledigt från min andra tjänst eller om jag måste säga upp den. Det är också något jag måste kolla upp. 

Hade ett samtal med en specialpedagog som är knuten till den förskolor som vi sökt till lille E. Det var ett bra och informativt samtal men när vi lagt på satt jag och grät. Hotet mot Bebisbubblan tror jag. 

Tillåt alla känslor. Krama om dig själv.

Kommentarer

Tant H sa…
Vad spännande att du vill prova något nytt.
Jag har backat i min sjukskrivning. Jobbade 75% men kände efter att jag hade fyra veckors semester att det är för mycket. Hamnade åter i att jag inte orkade göra något annat än att jobba och sedan hem till till soffan, helt slut.

Efter en del egna våndor blev jag sjukskriven på 50% och orkar återigen både jobba och leva. Får den återhämtning jag behöver. Måste fortfarande ha ett ett randigt liv. Jag gör också en utredning vid sjukhuset för att kartlägga min kognetiva svikt. Har varit där en gång och resultatet var katastrof,kunde inte koncentrera mig, kunde inte tänka. Huvudet var som i bomull. Nästa besök bokade vi en förmiddagstid så förhoppningsvis kommer det gå bättre. Mår bra men har många sviter efter utmattningen. Som tur är förstår min chef vilka bekymmer jag har, uträttar inte särskilt mycket då jag är på jobbet men tycker jag mår bra av att vara där på halvtid.

Vore kul om vi skulle kunna få till att ses. Kramar
Fröken F sa…
Vad bra att du agerar efter vad din kropp och ditt psyke klarar av <3 Hur går det med utredningen? Hur går den till? Jag vill jättegärna ses! Jag och barnen ska till E-tuna den 24/10 då de ska klippa sig på förmiddagen. Kan du ses då? Vi kan antingen ses hemma hos dig eller på stan? Kramar
Tant H sa…
Jag kollar hur det ser ut den 24;e när jag kommer hem. Bor hos mina barnbarn hela helgen.

Utredningen upplevde jag som jätte svår. Bland annat rabblade psykologen ca 20 ord sen skulle jag försöka minnas så många som möjligt. Kom i håg tre stycken,katastrof. Hon gjorde om det igen och då kom jag i håg fyra ord, sen gav vi upp. Fick också rita efter en mall. Cirka tio minuter senare skulle jag rita samma figur ur minnet. Kom inte i håg hur figuren såg ut som jag tidigare ritat. Jag hamnade i att inte kunde tänka. Upplevde en viss stress, därav total minnes förlust. Fy vad dåligt jag mådde när jag gick därifrån men det är så min vardag fortfarande ser ut. Minsta stress total hjärnsläpp. Hon har även pratat med en av mina söner. Får se hur det går nästa gång.

Jag är glad trots allt att jag får göra utredningen, att skadorna jag fått blir dokumenterade och förhoppningsvis verktyg hur jag bättre ska förhålla mig till det.

Hoppas vi kan ses den 24:e. Jag ringer dig. Kram

Populära inlägg i den här bloggen

Inte i kontakt med känslolivet

Halvtid fram till oktober

jobb och framtid