Mitt år - hundåret

Året jag var 33 går till historien som det året min hälsa verkligen var på botten. Det var året då det kändes som om allt det tuffa hände. Året då arbetsgivaren svek sin anställda. 

Men oxå året då sjukvården verkligen ställde upp och försäkringskassan fungerade utan strul. Året då mängder av insikter och lärdomar kom till mig. Året då många nya kontakter knöts och existerande fördjupades. 

Året då jag på riktigt förlät mina föräldrar och mig själv. Året då jag började gå vidare. Året då min son föddes och året då vi på riktigt började prata om förlovning.  

Jag skulle beskriva året som ett hundår men med sina kanter av diamanter. 

Kommentarer

Så vackert du beskriver året! Utmattningen är det värsta jag genomgått, men som gett mig bland det bästa. KRAM
Fröken F sa…
Tack så mycket Eva för dina ord! Ja det kan jag verkligen skriva under på. Det var ett smärtsamt uppvaknande men oj så välbehövligt! KRAMAR

Populära inlägg i den här bloggen

Personlighet

Ångestpåslag

Kvällsångest