Framtidsångest

Varför ökar jobbångesten när instagram och Facebook fylls av uppdateringar om att vara tillbaka på jobbet? Klyftan mellan mig och de blir större igen.

Jag drömmer drömmar där jag gör upp med cheferna på jobbet. Jag drömmer om att jobba 25% men inte lyckas begränsa sig. Jag drömmer om att få komma hem men resan fördröjs och min panik växer. Jag drömmer om klumpiga kommentarer som jag inte har ord att bemöta men som jag skulle kunna slåss för att upprätthålla min värdighet. 

Trots att jag är höggravid så är jag orolig att gå från sjukskriven till föräldraledig, för det innebär troligtvis från föräldrarledig till arbetsför när tiden är inne... Utan stöd från läkare och FK. Om jag inte mår dåligt då. 

Det är så onödigt att oroa sig för detta redan nu men jag kan inte hjälpa det. Jag har i flera år känt en längtan till pensionen, trots roligt jobb har jag ändå inte känt att det varit rätt för mig just nu. 10 år som socionom och så in i utmattning. Vad ska det bli av mig? Framtidsångest klingar dåligt med Mindfulness och leva här o nu.

Närmast här och nu är det ju att bli mamma åt ytterligare ett barn. Och det är det enda som betyder något just nu.

Kommentarer

Kanske har det något att göra med den där känslan av att "allt ska vara klart, färdigt, fixat, ordnat" innan bebisen kommer. Som om att man sedan aldrig kommer ha tid att göra något mer, ever, när bebisen är född. Det kommer man ju ha. Du kommer ta hand om dina barn och när tiden är inne kommer du att kunna se på det här annorlunda. Men jag fattar exakt vad du menar. Jag drömmer också om mitt jobb. Trots att jag inte varit där på ett och ett halvt år drömmer jag mardrömmar om det i perioder. Ännu...
Drömmer också mardrömmar om jobb! Och stress över allas uppdateringar och framförallt frågor! När ska du börja? Vad händer nu? Vad vill du göra? Jag blir skitstressad!! Så vi är fler med dig härute! Foka nu på bebis en stund, när den väl är ute kommer du ju ge den all din uppmärksamhet så kanske försvinner ångesten då? Kul att se bild på magen: så fin!! Kram
Tant H sa…
Det där med arbete ordnar sig på sikt ska du se. Nu har du det som är mycket mer betydelsefull framför dig, en större utmaning än att gå till ett arbete.
När det blir dags för dig att återgå till att arbeta har du en helt annan situation än idag, du kanske till och med kommer att tycka att det känns skönt att börja jobba om du tar det i din egen takt och inte jobbar så mycket.
Vi får finnas för varandra och stötta då det blir dags för dig.Njut nu av vad du har framför dig och skit i att tänka på jobbet. Den dag du är tillbaka är det som du aldrig varit därifrån, efter några dagar har alla andra glömt att det var längesedan du jobbade och ingen undrar något om hur du mår eller har det.
Linnea sa…
När mina tankar skenar iväg och blir till oro för framtiden försöker jag tänka på att jag inte är där än. Jag är här just nu och kan bara jobba med just här och nu. Klart jag tänker på framtiden, men jag kan inte planera så långt egentligen. Det jag kan är att göra mitt bästa med stunden jag är i hela tiden. Flummigt? Tänker att jobb inte är vad du ska fundera på nu. Du ska få ett barn ❤️ Börja med bebis och stanna i det. När det väl är dags att börja tänka på jobb kanske du är på en helt annan plats, känslomässigt och erfarenhetsmässigt, än du är just nu. Kram
Fröken F sa…
Tack för all er pepp och kärlek! Kramar

Populära inlägg i den här bloggen

Inte i kontakt med känslolivet

Halvtid fram till oktober

jobb och framtid