Glädje
Jag känner mig så himla glad! Och jag tänker att jag har rätt mycket att vara glad för här i livet just nu. Men kommer på mig själv och säger åt mig själv - sluta analysera varför du är glad. Precis som du inte ska analysera för mycket när du inte är det. Omfamna känslan var i den och njut istället. Så det gör jag verkligen, eller försöker åtminstone.
Idag var vi på stranden så dottern fick bada och vi fick turas om att läsa/lyssna på bok. Det var lite blåsigt men ändå en härlig dag. Inte alldeles för mycket folk. Och jag är så tacksam för mina dyra hörlurar, ni vet de jag inte kan sluta tjata om. De har en funktion som stänger av omgivningens brus.
För på stranden kom jag på mig själv med att jag ändå hade svårt att slappna av, hade liksom spänningshuvudvärk i vänster sida av pannan. Jag blundade och fokuserade på hur jag kände underlaget, vilka ljud jag hörde, hur vinden kändes mot kroppen och så vidare. Men trots att det var mest naturliga ljud var de för starka för mig, det var inte för än jag satte på mute-funktionen som jag på riktigt kunde slappna av och gå in i mig själv en stund.
När vi kom hem var vi alla tre loja. Dottern satte sig i soffan, sambon somnade i sängen och jag i skuggan under parasollet i solstolen. Väcktes när det var dags för middag, tydligen hade jag snarkat rätt ljudligt.... Vi bor i radhus... jag låg på framsidan... Sambon väckte mig för det lät som jag inte fick luft...
Med graviditet medföljer mycket, exempelvis snarkningar.
Efter maten stack min sambo iväg på lite alone time med kompisar och instrument. Och jag väntade en vän över. Nu har jag precis lagt dottern. Håller på att vänja henne av med att jag måste ligga bredvid tills hon somnar eftersom det kommer vara omöjligt att göra när bebisen kommer och de kvällar min sambo jobbar kväll. Det är andra kvällen och det går bra. Dessutom är det tungt nu med magen och halsbränna och ryggont att ligga där bekvämt utan att bli irriterad. En irriterad mamma garanterar en fyraåring som inte vill sova.
Apropå sömn så har jag börjat köra med samma taktik din mamma körde med, Tant H. När dottern säger att hon inte kan sova, då säger jag att det inte gör något, vila lite bara. Och då säger hon jag kan inte blunda, nä med det räcker med att du blundar med ett öga.
Inom 5-10 min sover hon.
Idag var vi på stranden så dottern fick bada och vi fick turas om att läsa/lyssna på bok. Det var lite blåsigt men ändå en härlig dag. Inte alldeles för mycket folk. Och jag är så tacksam för mina dyra hörlurar, ni vet de jag inte kan sluta tjata om. De har en funktion som stänger av omgivningens brus.
För på stranden kom jag på mig själv med att jag ändå hade svårt att slappna av, hade liksom spänningshuvudvärk i vänster sida av pannan. Jag blundade och fokuserade på hur jag kände underlaget, vilka ljud jag hörde, hur vinden kändes mot kroppen och så vidare. Men trots att det var mest naturliga ljud var de för starka för mig, det var inte för än jag satte på mute-funktionen som jag på riktigt kunde slappna av och gå in i mig själv en stund.
När vi kom hem var vi alla tre loja. Dottern satte sig i soffan, sambon somnade i sängen och jag i skuggan under parasollet i solstolen. Väcktes när det var dags för middag, tydligen hade jag snarkat rätt ljudligt.... Vi bor i radhus... jag låg på framsidan... Sambon väckte mig för det lät som jag inte fick luft...
Med graviditet medföljer mycket, exempelvis snarkningar.
Efter maten stack min sambo iväg på lite alone time med kompisar och instrument. Och jag väntade en vän över. Nu har jag precis lagt dottern. Håller på att vänja henne av med att jag måste ligga bredvid tills hon somnar eftersom det kommer vara omöjligt att göra när bebisen kommer och de kvällar min sambo jobbar kväll. Det är andra kvällen och det går bra. Dessutom är det tungt nu med magen och halsbränna och ryggont att ligga där bekvämt utan att bli irriterad. En irriterad mamma garanterar en fyraåring som inte vill sova.
Apropå sömn så har jag börjat köra med samma taktik din mamma körde med, Tant H. När dottern säger att hon inte kan sova, då säger jag att det inte gör något, vila lite bara. Och då säger hon jag kan inte blunda, nä med det räcker med att du blundar med ett öga.
Inom 5-10 min sover hon.
Kommentarer
Och sååå härligt att du känner dig glad! Omfamna det. Jag håller med om att det är svårt att unna sig att faktiskt må bra och vara glad - men mer av den varan. Säg bara: TACK! ❤️❤️❤️ Du är värt att må bäst! KRAM
Och skulle det nu vara så att det kör ihop sig när sambon jobbar och du måste natta och amma och trösta och allt på en gång, så gör det som känns rätt. Håll inte fast vid så mycket principer om hur saker borde vara. Jag hade alldeles för mycket knasigheter och föreställningar för mig om att barnen skulle få felaktiga vanor och sånt, så jag gjorde det väldigt krångligt för mig. Men så blev jag ju utbränd också... Det blir bra, hur det än blir, liksom!
Tankar om utmattning - Tack för dina tips! De tar jag till mig att det får bli som det blir, det går inte att hålla fast vid något som inte fungerar. Gäller att försöka undvika att bli en stressad mamma också, inte bara jobb som stressar. Jag är inte så principfast som person. Fast det grämer mig att jag har svårt att se hur jag ska lösa två barns behov de kvällar jag är själv, men det löser sig på något vis. Jag gillar tanken att göra dottern delaktig och förbereda henne på förändring så att det inte blir en chock för henne när uppmärksamheten kommer behöva delas med bebisen.
Underbart att du kan känna glädje över så mycket! Det är ju klart att det finns mycket att vara glad över även om vi har en sjukdom att tampas med... Det tog rätt lång tid för mig att låta mig känna glädje när den kom över mig. Njut av allt det fina och härliga :) det är du verkligen värd! <3