Äntligen och stress över oväsentliga saker!

Av -

Äntligen har jag tagit mig för och gjort ansökan till AFA, efter 90 dagar som sjukskriven kan man få ersättning från AFA. Jag har vetat det, förträngt det, tagit reda på hur jag ska göra, förträngt det igen och så nu ikväll fixat den och alla intyg som också behövdes. Nu ger jag mig själv en stor varm och välförtjänt kram.

Idag har det varit en paus-dag. En väninna kom förbi spontant när jag åt frukost på en kopp kaffe och stannade till lunch. Vi åt rester och medan min sambo rensade kylen så skrev jag en ny inhandlingslista. Efter lunchen gick jag upp och vilade medan regnet öste ner därute. Sov en liten stund, såg ett avsnitt av call the midwife och lyssnade på lite bok. Sedan tog jag en långsam dusch och satte på mig oömma kläder. 

Jag mötte sambon och dottern som kom hem från affären när jag kom ner från övervåningen. Jag hade en vilja att göra något, kanske plocka blåbär. Hjälpte till att plocka in varorna och blev sen trött. La mig i soffan och lockade ner sambon där också, så låg vi och kramades i minst en halvtimme medan dottern var i närheten och hon var med och kramades då och då. 

När sambon började laga mat blev jag först stressad då jag hade en massa vilja men ingen ork. Viljan bestod av idéer på ingredienser han kunde ha i de egengjorda hamburgarna. Jag försökte ropa till honom men som tur är hörde han inte. Och då kom jag på mig själv hur absurt det är att jag ligger i soffan och ropar eller ska bestämma vilka ingredienser han ska använda sig av i sin matlagning. 

Då satte jag på mina hörlurar och satte på brusreduceringen och somnade i soffan. Jag kände stress öven att han skulle göra hamburgarna på sitt sätt. Och försökte till och med lägga mig i, men tog mitt förnuft till fånga. Han gör hamburgare på sitt vis och de blev mycket goda, jag hade gjort på mitt vis och de hade också blivit goda. Den dagen vi båda orkar att tillaga hamburgare tillsammans kan vi göra ett gemensamt recept. 

Jag stängde av och stängde ner och somnade och sov en timme. Han väckte mig när han behövde hjälp med att skära grönsaker. 

Nu ligger jag här i sängen med datorn i knät och lyssnar till sambon som spelar gitarr och samtidigt uppmuntrar dottern att spela tv-spel och våga prova när hon känner att hon inte kan. Han är den bästa pappan och sambon. <3 <3 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Inte i kontakt med känslolivet

Av -
Pendlar mellan avstängdhet, stark ångest och nedstämdhet. Där avstängdhet är normaltillståndet. Väntar på en reaktion på allt som varit. Förstår av symptom i kroppen att avstängdheten inte ska förväxlas med att allt är bra. Tänker på vad jag fick lära mig under stressbehandlingen. Att vårt känsloliv är som en hand där fingrarna symboliserar de olika känslorna. Slutar man tillåta sig att känna en känsla så haltar tillslut även de andra. Fortsätter man så lever man tillslut avstängd med liten förmåga att känna känslor på riktigt, genuin glädje, ordentlig ledsenhet, brinnande ilska. Och jag tror jag skulle bli bitter.  Jag får panik av att vara själv, när min sambo inte är hemma. Nu när han är hemma och avlastar kan jag ta hand om mig själv bättre igen & har inte känt mig galet trött eller nedstämd. Håller mig själv inom ramen som inte äventyrar min hälsa.  Att han är hemma är en investering i vår familj så som en renovering av huset är. Och jag hoppas sjukskrivningen blir förlängd. V
Läs mer

Halvtid fram till oktober

Av -
Jag skrev på för månadsanställning till 31/10 på 50 %. Som jag befarade ville chefen att jag skulle skriva på för 75% men jag stod på mig och beskrev hur jag tänker och känner. Att det är skillnad på att jobba 50% och välja att lägga på en växel än att jobba 75% och vara tvungen att lägga på en växel + ytterligare ett arbetspass till i veckan. Nu kan jag dra mig undan med gott samvete när jag är trött och landa i min 50% tjänst. Jag fick över henne på min sida. Ny diskussion kommer ske i samband med att tjänsten går ut i höst. Efter vissa arbetspass tar det 2 dagar för mig att komma ner i varv. Eftersom vi har ett barn i behov av särskilt stöd tar detta också kraft från oss föräldrar på så många plan. Han är väldens mest underbara lilla pojke och vi älskar honom precis för den han är. Men när orken tryter så händer saker som skapar ännu mer arbete. Imorse tvättade jag alla sängkläder igen för 2 ggr på en vecka för att avföring läkt från blöjan och han kladdat med den. Skönt uppvakn
Läs mer

jobb och framtid

Av -
Nästa vecka har jag samtal med chefen. Min månadsanställning löper ut sista juni men kommer troligtvis att bli erbjuden en tillsvidare tjänst. Jag trivs väldigt bra med att jobba halvtid och varje vecka balanserar jag på gränsen för vad som är bra för mig. För även om jag jobbar halvtid, blir det alltid lite mer och i engagemang ligger jag ändå på 100 %. Det fungerar för mig för jag får återhämtning de dagar jag inte jobbar. Jag är rädd för att ta diskussionen med min chef då jag nästan förväntar mig av henne att hon kommer  försöka pressa mig att gå upp i tid. Tillsvidare tjänster är alltid på 100 % och då ska jag i så fall tacka ja till hundra men sedan ansöka om att få gå ner i tid. Kommunen strävar efter att alla ska jobba heltid. Men jag kan inte det utan att på riktigt äventyra min hälsa. Trots att det gått 4 år sedan min krasch så måste jag sova på dagtid för att orka med. Har jag för mycket stimuli runt mig blir jag så trött. Jag kan inte ens sitta upp. Jag lägger mig under
Läs mer