Uttag och insättningar

Efter att ha sovit drygt två timmar nu efter middag kan jag säga att jag är lite mer i balans än innan. Dagen har varit bra, men vi var på dop och hur trevligt det än var så var det också väldigt påfrestande. På vägen hem blev jag irriterad för minsta lilla (stackars min lilla dotter) och jag kände verkligen att jag var mentalt och kroppsligt helt slut. 

Så slut att jag inte orkade bli tilltalad. Måste få göra en sak i taget för att kunna koncentrera mig. Ex: jag sms:ade med en person som skulle hämta sambons gamla cykel och min dotter pratade med mig samtidigt - KORTSLUTNING.

Men jag tog ett beslut som skyddade mig själv från ytterligare påfrestning. Jag förvändandes ringa ett samtal till en person i vårt nätverk som ska ha min dotter sovandes hos sig fre-lör. Vi skulle planera lite och under veckan har det inte känts ansträngande, men idag... Så jag sms:ade och sa att jag var galet trött, det var bättre att ringa Sambon.

Det fina är att ju mer jag delar på ansvar desto mindre dåligt samvete får jag. Så det var en stor lättnad. Och ju mindre kontroll behöver jag ha, jag kontrollerar inte att sambon "gör rätt" längre. Enormt skönt, ville inte vara den typen av person heller. Att vi gör saker på olika sätt betyder inte att hans sätt är sämre än mitt.

Under dopet såg jag många situationer där mitt tidigare jag med glädje hade varit en hjälpande hand. Men inga av dessa krokar nappade jag på. Det var ingen annan som gjorde heller. Min slutsats är att: jag ofta gjort mycket mer än vad som förväntats i olika situationer, varit till oerhörd hjälp men också på bekostnad av mig själv. Prestera för att vara någon, prestera för att duga. 

Men idag var jag bara en "vanlig" gäst. 

Kommentarer

Tant H sa…
Visst är det skönt att kunna släppa taget, att känna sig trygg med att inte bara mitt sätt att göra saker på är det enda rätta. Jag lämnar över mycket mer till min sambo och det har bidragit till att vår relation är bättre. Han får ju känna att hans sätt duger i mina ögon. Når vi var på semester fick han ta ansvar över allt, jag var bara som ett vindfölje och gud vad skönt det var. Sorligt att det tog mig nästan ett helt liv att förstå och upptäcka det.

Också galet trött, blev för lite randig dag idag och när det blir så mår jag inte bra, Blir deppig och får ont i kroppen. Vilade ingenting på hela förmiddagen, var och handlade klockan 9,00 i morse, helt galet.

Jag måste ha randiga dagar för att inte backa i tillfrisknandet, måste vara stenhård med det även om jag i stunden känner att jag har energi och inte behov av att vila.Sämre mående med oroskänslor och denna totala trötthet som innebär att jag inte ens orkar sitta kommer annars som ett brev på posten.

Men visst är det befriande när man märker att man förändrats, att man i situationer kan förhåller sig på nya sätt.
Fröken F sa…
Ja enormt skönt! Tänk vad vi lär oss om oss själva och andra i vår omgivning. Vår relation har också blivit bättre med att han får ta ansvar och visa både sig själv och mig att det går hur bra som helst. Tur att livet inte är slut för någon av oss. Men visst kan det vara sorgligt att se tillbaka med de kunskaper vi har idag. Här och nu och framåt är ändå det som räknas.

Ja randiga dagar försöker jag fortfarande få till. Ibland lyckas jag. Det är svårare när jag är ensam med dottern som så klart vill att mamma ska uppmärksamma henne och leka med henne. Nu ska hon på egna äventyr idag och imorgon. Så när hon åkt då ska jag lägga mig raklång och sova. Ikväll har sambon bokat bord på restaurang och det vill jag vara i balans för.

Hoppas du har det fint idag :)

Populära inlägg i den här bloggen

Inte i kontakt med känslolivet

Halvtid fram till oktober

jobb och framtid