En sammanfattning av helgen

Helgen har varit ganska bra. Händelsen i fredags påverkade mitt psykiska mående så på lördagen var jag rastlös och orolig, arg och ledsen om vart annat. Hade huvudvärk och av ren ångest och ilska städade jag ur förrådet, sedan sov jag och vilade i solstolen i 3 timmar. 

Som tur var så var det växlande molnighet. Men den friska luften gjorde susen och huvudvärken försvann. På kvällen var vi bortbjudna på middag och jag bestämde mig att jag skulle följa med. Jag behövde verkligen få andra input än de jag gick och ältade inom mig. 

Det blev en mycket trevlig kväll och dottern var på högvarv och trivdes i uppmärksamheten. 

Söndagen spenderades med avslutning på dotterns aktivitet och sedan framför handbolls SM. På eftermiddagen cyklade min sambo iväg en runda och jag vaktade grannbarnen och min dotter som lekte på baksidan. Det var en utmaning. Men det gick bra. Kände inte att jag tappade tålamodet. Det var en liten seger för mig. 

Mellan middag och läggning av dottern passade jag på att vila och power sov en stund. Läggningen gick bra och jag kom ner precis lagom till filmen som började på svt1 kl: 21:00 igår kväll. Det blev trots allt en bra helg får jag lov att säga.

Läxan till dagens aktivitetsbalans gjorde jag i sängen kl: 23:00... som den duktiga flicka jag är ;). Nu ska jag snart iväg på den andra lektionen. Brukar väcka mycket tankar om utmattning, så kanske kommer det fler inlägg idag. 

Må så gott ni kan och kom ihåg att även om det är en sådan dag som spenderas i sängen så är ni precis lika värdefulla som de som jobbar. <3

Kommentarer

Tant H sa…
Roligt att du haft en bra randig helg.
Jag har tagit det jätte lugnt hela helgen, mår så bra av att inte ha något speciellt inbokat utan få tag dagen som den kommer. Njuter av det. Vaknade i morse utan att vara lika trött som när jag gick ock la mig i går kväll och det var ganska länge sedan jag kände så.

Har lämnat in lite grejer vid auktionsverket som det var nätauktion på i söndagskväll. Följde auktionen på nätet vilket var jätte spännande. Det kanske kan vara något inför framtiden att försörja sig på. Åka runt på loppisar och köpa grejer som man sen säljer vidare.

Har tänkt en del på jobbet och ska till kommunhälsan två gånger den här veckan, känns som jag inte vill det. Jag vill vara i fred från allt som förknippas med mitt arbete. Har behov av att skjuta det till hösten och får lite panik över att tiden går så fort.Ska försöka släppa tankarna på det och se tiden ann och hoppas att jag får ordning på min ambivalens till mitt jobb. Det kanske psykologen vid kommunhälsan kan hjälpa till med kom jag på nu. Jag tänker inte prata med hen om något annat än jobbet, har inte tillräcklig tillit för att prata om annat.

Funderar över om jag ska sova på landet i natt. Det är svårt att bestämma då jag är oförmögen att fatta beslut i både stort som smått.
Det låter som en bra helg trots allt. Min gick ju också berg-och-dalbana, men P påminde mig om att det är ju livet i ett nötskal också. Så jag tänker på det. Ibland har jag kort om tålamod, men ibland är livet precis sådär brokigt som livet kan vara också, kanske ska jag överge tanken att få "ordning" på allt samtidigt - relationer/hälsa/jobb... Idag dök en mening upp spontant i mitt huvud: Det enda som spelar någon roll är hälsan, allt annat kan man förändra. Jag grunnade på relationer och insåg att, ja fan, relationer löser sig alltid, på nåt sätt. Nu fokar jag på att - förhoppningsvis - göra mitt sista besök hos en mottagning imorgon och sedan hoppas jag kunna lita på att min kropp mår bra och liksom bara skita i allt annat. För då är allt bra. Allt annat löser sig. Min australiensiska hippie-vännina Maria brukar säga att vi får budskap från våra vänner på andra sidan. Att de ibland kommer med råd. Jag roar mig med tanken att det här rådet kom från nån sorts skyddande ängel. haha
Fröken F sa…
Ja ibland tror jag de mål vi eftersträvar inte är så verklighetsanknutna. Det kanske aldrig blir lugnt i våra liv eller våra hushåll kanske aldrig kommer hålla sig i ordning mer än några timmar direkt efter städning, Aktiviteterna tar aldrig slut. Man måste liksom acceptera läget och hitta sätt att förhålla sig till det samtidigt som det är viktigt att trots stökigt hem och liv hitta vila/rekreation och återhämtning.

Det är spännande när man får en sådan där tanke som kommer som en plötslig insikt. Som verkligen skiljer ut sig från alla andra miljoner tankar vi har. Det är fint att tänka att de just kommer från en skyddsängel.

Tant H - vad skönt att du också hade en bra helg. Lita på din känsla är mitt enda råd, om den säger dig att du inte vill stöta på något som förknippas med ditt jobb så är det för tidigt att börja grotta i jobbgrejen. Då behöver du fokusera mer på återhämtningen och försöka släppa ovissheten. Acceptera att du inte har svaren liksom. Jag har hört att de ska vara bra på kommunhälsan och att de ser till individens bästa inte bara till arbetsgivarens bästa - hoppas en tillit kan växa fram!

Du kanske ska be din sambo fatta beslut åt dig. En i gruppen kom med en briljant idé idag hur man kan slippa projektledarrollen hemma. genom att involvera sambon i sina tankar och svårigheter att bestämma sig för något ska hon fråga honom vad tycker du, när ska vi göra det här och vad ska jag resp du göra? I hennes fall handlade det om städning som hon sa att hon tagit över ansvaret för och varit helt medskyldig till att han inte gör något och hon gör allt.

Jag har också gjort det när jag inte får ihop saker och ting, vad ska jag göra först. Då berättar jag för sambon om mitt dilemma och frågar honom om råd. Jätteskönt!
Tant H sa…
Du har säkert helt rätt om att fokusera mer på återhämtningen och inte på jobbet. Har väldigt svårt att leva i ovisshet och utan någon plan. Men jag tänker att psykologen på kommunhälsan får hjälpa mig med att sortera och reda i vilken plan jag vill ha utifrån mina behov, vad jag kan göra på min arbetsplats som håller på sikt. Men när i tid som det kan bli möjligt står skrivet i stjärnorna.

Jag har blivit mycket bättre på att involvera min sambo i både stort och smått. Det är en av de saker som jag tvingats till att förändra när jag blev sjuk. Är helt oförmögen att i stort sätt bestämma något. Han är lite ovan vid att få fatta beslut över sådant som handlar om mig.Men det känns skönt att slippa vara den som styr och ställer med det mesta.

Populära inlägg i den här bloggen

Inte i kontakt med känslolivet

Halvtid fram till oktober

jobb och framtid