Många bäckar små...

Nej, det är inte många bäckar små som gör att mitt mående dippar. Det är inte väderförändringar, förkylningar eller vad som nu menas med små bäckar. 

Att vara utmattad är att konstant balansera på en båt som när som helst kan kantra. Båten ligger inte förtöjd vid en brygga eller i en liten å. 

Nej båten har tappat land ur sikte för länge sedan och driver omkring på öppna havet. Ibland betyder att balansera att ligga raklång och vänta ut stormen, ibland handlar det om andra saker. Men du kan vara säker på att båten kommer att kantra gång på gång. 

Och väderförändringar, hormoner och förkylningar är som faror på havet. Så det blir ytterligare belastningar men i grund och botten är det utmattningen som är belastningen. 


Kommentarer

Tant H sa…
Så sant och bra beskrivet. Ena dagen känns det som att jag är på väg till kajen, dagen därpå känns det som jag är i en storm på öppet hav.
Försöker ta till mig allt för att förstå, hantera och acceptera att jag mår så. Att samla på dagar där energi och lusten infinner sig och inte deppa ihop de dagar då jag behöver vila och åter vila, då det minsta lilla är som att bestiga världens högsta berg.

Ska bo hemma hos mina två älskade barnbarn i helgen då deras föräldrar ska åka bort. Känner att jag verkligen vill det, har dåligt samvete att jag under lång tid inte haft ork att umgås någon längre tid med dem. Men oroar mig över om jag har jag tagit mig vatten över huvudet. Kommer jag att orka, vad är jag för farmor som måste gå och lägga mig och blunda mest hela tiden. Jag vet att jag är hård mot mig själv som känner och tänker så. Oroar mig för allt som jag ska göra förutom att vara hemma och ha det helt kravlöst. Samtidigt som jag vet att jag mår bra när jag gjort det som jag oroar mig inför och att jag efteråt tänker att det var väl helt onödigt att lägga så mycket energi på oro då det blev så bra.

Vi kommer att köpa hämtmat alla måltider, det har jag bestämt.
Fröken F sa…
Det tycker jag också är svårt att på förhand veta när man tagit sig vatten över huvudet. Tillståndet gör en också rädd att försöka. Jag tänker att det viktigaste är att du ger dig själv omtanke oavsett vilka val du gör. Vet barnbarnen om att du är sjuk? Barn har ju lätt att acceptera att man behöver vila när man är sjuk. Din bild av att vara Superfarmor kanske är ett hinder i det här sammanhanget. Men det är svårt att få sina behov tillgodosedda när barn behöver få sina. Tåls att tänka på. Bra att ni kör hämtmat iaf! Kram

Populära inlägg i den här bloggen

Inte i kontakt med känslolivet

Halvtid fram till oktober

jobb och framtid